Geografi
Urbanisering: folkförflyttning från landsbygd till stadsområden. För hundra år sedan bodde 80 % av jordens befolkning på landsbygden. Under 1900-talet har alltfler områden urbaniserats och sedan 2008 bor majoriteten av alla människor i städer (för Europa är det 73 %). Globalt sätt fortsätter urbaniseringen att öka snabbt vilka leder till olika utmaningar. Många människor söker sig till städer för att kunna få arbete, vilket leder till hård konkurrens om de arbeten som finns där. Som en följd av detta har stora slumområden vuxit upp i städers utkanter. I slumområdena är det ofta brist på rent vatten, fungerande sop- och avfallshantering, sjukvård etc. Myndigheternas inflytande är också begränsat och det uppstår ofta en otrygg miljö i dessa slumområden. Ca 10 % av jordens befolkning uppskattas bo i slumområden.
Demografi: Studier av hur befolkningar ser ut, växer, minskar, fördelar sig och vilka konsekvenser det får i framtiden. NE:s definition.
Klimatförändring: Variationer av jordens klimat mätt över en längre tid, lokalt eller globalt. För att beskriva klimatet på en plats undersöker man hur vädret har varit de senaste trettio åren. Klimatet på jorden är aldrig stabilt utan förändras alltid. När man talar om klimatförändringar idag syftar man ofta på växthuseffekten ochden globala uppvärmning som följer. Varmare temperaturer på jorden kommer leda till olika utmaningar som t.ex stigande havsnivå på grund av smältande glaciärisar. Översvämningar kan i sin tur leda till ”klimatflyktingar”. I värsta fall kan det leda till krig om landområden. Sjukdomar tros också öka, då de trivs bättre i varmare klimat.
Miljöutsläpp känner ju inga landsgränser. Vindar och havsströmmar för med sig utsläpp och gifter; koldioxid, radiokativa ämnen, freongas och giftiga tungmetaller och skickar de vidare över hela världen. Därför måste alla länder ställa höga miljökrav för att en global hållbar utveckling ska kunna äga rum.
Växthuseffekt: Människans utsläpp av växthusgaser leder till en stigande temperatur på vår planet.
Ozon: Ozonlagret skyddar oss mot solens UV-strålning. Gasen freon som används i sprayburkar och kylskåp. Har i Sverige varit förbjudet sedan 1995
Övergödning: Från industrier, trafik och jordbruk, transporteras föroreningar till havet från vattendrag och via nedfall från atmosfären. Det leder till en stor tillförsel av näringsämnen. En del arter i havet drar nytta av det ökade tillflödet av näringsämnen, medan andra får svårare att konkurrera och minskar i omfattning eller försvinner helt. Övergödning kan på så sätt radikalt förändra havets ekosystem.
Fossila / Ändliga / Icke-förnybara energikällor: Till de fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. Dessa bildades för miljoner år sedan av döda växt- och djurdelar. (Fossil är döda växter och djur som har förstenats)
Förnybara energikällor: Sol, vind, vatten, biobränsle
Klimatzoner: Jorden är indelad i fyra klimatzoner. Indelningen bygger på vilket avstånd zonen ligger från ekvatorn
De fyra zonerna är:
- Tropiska zonen (Närmast ekvatorn, ständigt varmt och fuktigt klimat, regnskogar )
- Subtropiska zonen (Norr och söder om den tropiska zonen, hett och torrt, sällan regn, öken)
- Tempererade zonen (växlande klimat, olika årstider, Stäpp, skog. Europa: från medelhavet till norra Sverige)
- Polarzonen (Kallt året om, is och tundra)
Befolkningsutveckling: En befolkning kan öka eller minska beroende på hur många som föds eller dör i landet (eller flyttar ut= emigrerar, eller flyttar in= immigrerar. Hör ihop med begreppet Demografi.
Befolkningsökning: En av vår tids stora utmaningar. Hur ska vi hantera det faktum att vi blir fler och fler människor på jorden. Det finns tydlig koppling mellan fattigdom och snabb folkökning. Den snabbaste ökningen sker därför i fattiga u-länder, som t.ex Nigeria, Kongo-Kinshasa och Sudan. I I-länder (industrialiserade länder) minskar däremot barnafödande.
I-länder: Länder som industrialiserats
U-länder: Länder som ej industrialiserats
Mortalitet: dödstal, dödlighet (per 1000 invånare), demografiskt tal som beskriver antal dödsfall i en befolkning delat (dividerat) med det totala befolkningstalet.
Nativitet: födelsetal (per 1000 invånare). Här kan du se Sveriges nativitet över tid.
Vatten: Sött vatten finns i flodar, sjöar och i grundvattnet under marken. Det är detta vatten som människan kan använda sig utav, att dricka, till matlagning och att bevattna jordbruk med. En stor del av sötvattnet finns i glaciärerna. Saltvattnet finns i de stora världshaven.
Skillnaden i vattenförbrukning mellan rika och fattiga länder är enorm. I USA används varje dag 700 liter per person, Sverige 400 liter, medan Senegal bara använder 29 liter.
Ungefär en miljard människor på jorden saknar rent dricksvatten. I torra områden började man för flera tusen år sedan att bygga ut kanaler och diken från floder. Detta kallas för konstbevattning. Många länder är helt beroende av konstbevattning för att kunna odla mat till sin befolkning.
Hållbar utveckling:
Att samhället utvecklas på bästa sätt utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.
FN:s definition ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”.
Naturvårdsverkets definition av begreppet hållbar utveckling innebär att ”ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö”
Svenska regeringens definition på begreppet hållbar utveckling ”En hållbar utveckling ska säkras och naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.”
Ojämn resursfördelning:
Gradnät: Jorden är indelad i ett rutnät av breddgrader och längdgrader, för att man exakt ska kunna ange en viss plats.
Världskartor: Ett vanligt fel med världskartor är att länder långt från ekvatorn är för stora. Jordgloben visar dock korrekt avbildning
Topografiska kartor: Avbildar terrängen (t.ex orienteringskartor)
GPS: Är ett system med ett 30-tal satelliter som kretsar kring jorden. Med radiovågor kan satelliterna bestämma gps:ens position
Globalisering: alla länder i världen knyts närmare varandra. Handlar om sociala, kulturella och politiska aspekter.
Handel: kännetecknas av att vara global, där varor skickas över hela världen. det har skett en utveckling där länder har specialiserat sig på olika sätt för att kunna vara med på världsmarknaden. Det kan röra sig om teknisk kompetens, billig arbetskraft, turism osv..
Textilindustrin är ett exempel på hur ett fattigt land som Bangladesh specialiserat sig på världsmarknaden med billig arbetskraft, låga miljökrav, vilket gör att företag i andra länder handlar med landet.
Den globala handeln har sin början i 1500-1700-talens triangelhandeln, där europeer bytte till sig slavar i Västafrika, skeppade de till Amerika och bytte där till sig olika råvaror, t.ex bomull som sedan skickades till Västeuropa. Triangelhandeln bidrog till att Storbritannien kunde utveckla sina industrier och bygga upp landets ekonomi.
Mönstret från triangelhandeln kan fortfarande kännas igen i dagens handelsmönster, där industriländer importerar billiga råvaror från fattiga länder, som förädlas och sedan säljs dyrt.
Vegetation: handlar om vilket växtliv som finns i ett område. Vegetationen ser olika ut beroende på vilket klimat området har. Länder har därför olika typ av vegetation. I den tempererade zonen som Sverige ligger i finns t.ex mycket skog. Medan vegetationen i torra områden som t.ex Libyen i norra Afrika, mest består av enstaka träd, strävt gräs och sand.
Naturlandskap: Naturens påverkan på landskapet. Naturen förändras ständigt. Kontinenter rör sig, inlandsisen har satt spår i det nordiska landskapet, Berg bryts ner till grus och sand, jordbävningar, vulkan, geologiska kretsloppet osv...
Kulturlandskap: Mänsklig påverkan på landskapet. T.ex skogsskövling, Från jordbrukssamhälle till urbana stadsmiljöer. Vattenkraftverk och dammar förändrar vattnets riktning mot hav. Klimatpåverkan förändrar jordens temperatur, ozonlager, ekosystem osv...
Geologiska kretsloppet:
Berg bryts ner till grus och sand för att sedan återigen bli nya berg. Denna process tar flera hundra miljoner år.
Bergen nöts ner av glaciärer, vatten och vindar och blir till grus och sand. Detta lösa material följer med älvar och floder och kommer till sist i havet. Där kan det med tiden bildas tjocka packar med sediment. I botten på dessa bildas sedimentära bergarter. Ligger sedan dessa bergarter där två plattor kolliderar kan de tryckas ihop och bilda nya berg.
FRÅGOR
Miljön och resurser
1) Fattigdom är ett hot mot miljön. Ge exempel på detta!
2) Vad finns det för risker när jordens fattigaste länder utvecklas och blir rikare?
3) Vad menas med hållbar utveckling?
- Många av jordens miljöproblem hänger ihop, de blir globala. Ge exempel på detta.
- Vilka KLIMATZONER finns och hur ser det ut i dessa vad gäller VÄXTLIGHET - i stora drag?
- Var finns KLIMATZONERNA? Du bör ha en ganska god kännedom om hur klimatzonerna fördelas över jorden.
Världen och Namngeografi
- Hur ligger de OLIKA VÄRLDSDELARNA i förhållande till varandra?
- Du bör kunna ange storleksförhållandena MELLAN VÄRLDSDELARNA!
- Du bör också känna till ett antal länder i VARJE världsdel!
- Hur påverkas människors liv beroende på var man lever? Har med klimatzon och växtlighetszon (vegetationszon) att göra!
HÅLLBAR UTVECKLING
- Hur många människor är vi på jorden?
- Vad betyder överbefolkning?
- Att politiker vill få igång ekonomin genom att vi konsumerar/handlar mer är känt. Men varför kan det vara dåligt för miljön?
- Om jordens befolkning skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas tre jordklot. Vad menas med det?
- Beskriv sambanden (orsak-verkan) mellan begreppen : Konsumtion, ekonomisk tillväxt, fossila bränslen
ENERGI
- Vårt energibehov ökar och ökar. Vad är energibehov för något? Varför ökar det?
- Vilka är de förnybara respektive icke förnybara energikällor?
- Vad är det för skillnad på förnybara och icke förnybara energikällor?
- Vilka för- och nackdelar finns med olika energikällor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar